14 maj 2010

Fibrojävulen

Ord kan i många fall vara överflödiga... men denna bilden berättar jag hur jag känner mig just nu.....
Har du frågor på den så fråga på....







Tro på mig!!!
Tro på mig
Smek mig gärna men dunka mig inte i ryggen
Gå med på att jag ibland måste säga nej
Ta till dig mina bra sidor och ha förståelse för de dåliga
Ta gärna kontakt med mig, fråga mig och jag ska försöka förklara hur det känns
Hjälp mig ta tillvara de bra dagarna och att se det positiva i tillvaron
Acceptera att jag ibland måste säga ”nej”.
Låt mig kunna säga att jag inte orkar mer idag, att jag måste få vila och ta igen mig. Låt oss njuta av de små stunder vi får tillsammans.
Jag klarar fortfarande av ganska mycket.
Acceptera mig som jag är
Ofta ser jag piggare ut än jag är

Men framför allt...
Tyck om mig när jag är som värst
Det är då jag behöver det som bäst!

3 kommentarer:

Lena sa...

Hej.
Satt och snokade runt på nätet och hittade hit.
Jag lider själv av fibro..grrrr
Det du skrev var som pricken över iet, jättebra..
Hoppas du mår bättre..
Ha det gott

Milla sa...

Det där var verkigen så fint skrivet, stämmer så bra så bra så. Vissa dagar vill man inte vara med så är det bara. För mig är det så ofta att jag känner att jag VILL ha ett liv som alla andra, jag vill med orka festa loss och vara med o hitta på saker, men den jävla sjukdom, hindrar en från att göra så mycket. Det är så jobbigt att bara finnas till ibland. Hoppas verkligen att du mår bättre, krya på dig,,,,,så gott det går :)))
Kram kram Milla

Ulrika sa...

Fibrodjävulen känner jag väl till. Jag känner den nu faktiskt. Konstigt för värken brukar vara mycket mycket mindre när det är så här varmt.
Jag har värk i handlederna mest, och ena höften och fot, det är så jäkla irriterande att känna av det hela tiden, även när man vilar.

Det är bara att bryta ihop och komma igen, eller hur?

Hoppas det känns bättre nu!